Grimsta IP, 2025-05-29 20:00
IF Brommapojkarna - Djurgårdens IF0 - 1

Djurgården
2025-05-29 23:12
Fem spaningar efter IF Brommapojkarna – Djurgårdens IF
Efter veckor av skador, sviktande form och högljudd kritik kom till slut ett andrum för Djurgården. Segern mot BP bröt en dyster trend – och kanske anas nu en vändning. Här är fem spaningar från Grimsta.

Adam Lannebo
Belönad innan avspark – bröt måltorka
I takt med att skadelistan blivit längre och längre har ett gäng spelare fått dra ett stort lass. En av de som fått jobba allra hårdast är Tobias Gulliksen. Norrmannen har varit föreningens överlägset bästa spelare, där han varvat fantastiska insatser i Europa med hårt slit i Allsvenskan. Men på hemmaplan har målen uteblivit. Till skillnad från den andra anfallsstjärnan, Tokmac Nguen, har Gulliksen kompenserat för detta med en hög lägsta nivå. Bland supportrar har snacket börjat gå om att 21-åringen måste hitta tillbaka till målprotokollet. Tidigare under eftermiddagen belönades Gulliksen med priset som Europa Conference Leagues bästa unga spelare. Kanske gav det lite extra självförtroende – för redan efter 20 minuter spräckte han målnollan. Ledningsmålet var den offensive mittfältarens första i Allsvenskan sedan den 25 september förra året. Vilket lag stod på andra sidan då? BP, såklart. Tillfällighet eller ej, men i och med dagens mål har Gulliksen gjort tre mål på tre matcher mot de rödsvarta. Förhoppningsvis höjer det här norrmannen ytterligare inför kommande matcher.
Från målvaktskarusell till serbisk stabilitet?
Den sista utposten associeras oftast med trygghet, stabilitet och lugn. Det är åtminstone egenskaper som alla tränare vill förknippa med sin målvakt. Men i år har detta kastats om – och Djurgårdens målvaktsuppsättning har snarare liknat en cirkus. Jacob Rinne och Malkolm Nilsson Säfqvist alternerade fram till den sistnämndas skada och därefter har hattandet fortsatt. Till en början tog Jani Honkavaara den enkla vägen och lät Filip Manojlovic spela i Allsvenskan, medan Rinne sparades till Europa Conference League. Sedan uttåget har det hetat att tränaren ska låta målvakterna göra upp om platsen på träning med ett slutgiltigt beslut planerat till sommaruppehållet. Det har lett till en situation där herrarna turats om att spela – fram till nu. Under torsdagskvällen skickade Blåränderna ut Manojlovic för tredje matchen i rad. Serben stod för en bra insats och nu talar allt för att han är Honkavaaras etta.
Från läckande till låst
Just försvaret med Filip Manojlovic i spetsen visade vägen mot BP. Djurgården bjöd på en relativt bra första halvlek, åtminstone sett till tidigare matcher. Men när lagen klev ut efter paus var det tydligt att BP hade ett rejält grepp om taktpinnen. Hemmalaget testade DIF:s målvakt, som fick sträcka ut vid ett par tillfällen. Med det sagt var BP aldrig speciellt nära och gästerna hade god koll på läget – mycket tack vare ett stabilt försvarsspel. Efter flera matcher med många insläppta mål var insatsen mot BP ett välbehövligt trendbrott. Inhoppen från Marcus Danielson och Albin Ekdal bidrog med rutin och kontroll och laget såg ut som en samlad enhet. När offensiven går trögt är det glädjande att se att defensiven börjar hitta rätt igen.
Ljuset i mörkret – på väg i rätt riktning?
Djurgården kommer från en becksvart period. Skador, ytterligare skador och dåliga resultat. Den gångna veckan har dessutom präglats av skriverier i media och avgångskrav mot sportchef Bosse Andersson. Trots detta börjar ljuset sakteligen leta sig in på den annars mörka DIF-himlen. Segern mot BP – den första sedan Blåvitt-matchen – blev ett viktigt trendbrott som skänker viss arbetsro till truppen. Glädjande för föreningen är att flera spelare närmar sig comeback och att en trio redan är tillbaka. I slutet av andra halvlek hoppade Adam Ståhl, Albin Ekdal och Zakaria Sawo in, vilket gav stabilitet när BP pressade på för en kvittering. Det har blåst kring Blåränderna, men nu pekar flera faktorer i rätt riktning.
Passet kvar i byrålådan
Det spelades inte bara fotboll på Grimsta IP denna soliga Kristi himmelsfärdsdag. Nere i Malmö väntade en cupfinal med mycket på spel – inte minst för Djurgården. Fjolårets fjärdeplats innebar en eventuell biljett in i 2025 års Europakval, men då krävdes himmelsblå triumf. Storfavoriten var nära flera gånger utan att lyckas och straffar fick fälla avgörandet. Där drog BK Häcken det längsta strået och drömmen om nya blårandiga Europaframgångar får skjutas på till tidigast 2026. I Djurgårdsled har en del supportrar – dock i klar minoritet – lyft den positiva sidan av detta. Den skadefyllda truppen, som fortsatt letar efter formen, kan fullt ut koncentrera sig på Allsvenskan och inget annat. Men då underskattar man vad Europaresorna faktiskt betyder för spelarna och supportrarna. Det är bara att vända sig till en valfri person som var på plats i Luxemburg, Finland, Slovenien, Österrike, England, Island eller Cypern. De här matcher skapar minnen för livet och deras betydelse kan inte överskattas.
I takt med att skadelistan blivit längre och längre har ett gäng spelare fått dra ett stort lass. En av de som fått jobba allra hårdast är Tobias Gulliksen. Norrmannen har varit föreningens överlägset bästa spelare, där han varvat fantastiska insatser i Europa med hårt slit i Allsvenskan. Men på hemmaplan har målen uteblivit. Till skillnad från den andra anfallsstjärnan, Tokmac Nguen, har Gulliksen kompenserat för detta med en hög lägsta nivå. Bland supportrar har snacket börjat gå om att 21-åringen måste hitta tillbaka till målprotokollet. Tidigare under eftermiddagen belönades Gulliksen med priset som Europa Conference Leagues bästa unga spelare. Kanske gav det lite extra självförtroende – för redan efter 20 minuter spräckte han målnollan. Ledningsmålet var den offensive mittfältarens första i Allsvenskan sedan den 25 september förra året. Vilket lag stod på andra sidan då? BP, såklart. Tillfällighet eller ej, men i och med dagens mål har Gulliksen gjort tre mål på tre matcher mot de rödsvarta. Förhoppningsvis höjer det här norrmannen ytterligare inför kommande matcher.
Från målvaktskarusell till serbisk stabilitet?
Den sista utposten associeras oftast med trygghet, stabilitet och lugn. Det är åtminstone egenskaper som alla tränare vill förknippa med sin målvakt. Men i år har detta kastats om – och Djurgårdens målvaktsuppsättning har snarare liknat en cirkus. Jacob Rinne och Malkolm Nilsson Säfqvist alternerade fram till den sistnämndas skada och därefter har hattandet fortsatt. Till en början tog Jani Honkavaara den enkla vägen och lät Filip Manojlovic spela i Allsvenskan, medan Rinne sparades till Europa Conference League. Sedan uttåget har det hetat att tränaren ska låta målvakterna göra upp om platsen på träning med ett slutgiltigt beslut planerat till sommaruppehållet. Det har lett till en situation där herrarna turats om att spela – fram till nu. Under torsdagskvällen skickade Blåränderna ut Manojlovic för tredje matchen i rad. Serben stod för en bra insats och nu talar allt för att han är Honkavaaras etta.
Från läckande till låst
Just försvaret med Filip Manojlovic i spetsen visade vägen mot BP. Djurgården bjöd på en relativt bra första halvlek, åtminstone sett till tidigare matcher. Men när lagen klev ut efter paus var det tydligt att BP hade ett rejält grepp om taktpinnen. Hemmalaget testade DIF:s målvakt, som fick sträcka ut vid ett par tillfällen. Med det sagt var BP aldrig speciellt nära och gästerna hade god koll på läget – mycket tack vare ett stabilt försvarsspel. Efter flera matcher med många insläppta mål var insatsen mot BP ett välbehövligt trendbrott. Inhoppen från Marcus Danielson och Albin Ekdal bidrog med rutin och kontroll och laget såg ut som en samlad enhet. När offensiven går trögt är det glädjande att se att defensiven börjar hitta rätt igen.
Ljuset i mörkret – på väg i rätt riktning?
Djurgården kommer från en becksvart period. Skador, ytterligare skador och dåliga resultat. Den gångna veckan har dessutom präglats av skriverier i media och avgångskrav mot sportchef Bosse Andersson. Trots detta börjar ljuset sakteligen leta sig in på den annars mörka DIF-himlen. Segern mot BP – den första sedan Blåvitt-matchen – blev ett viktigt trendbrott som skänker viss arbetsro till truppen. Glädjande för föreningen är att flera spelare närmar sig comeback och att en trio redan är tillbaka. I slutet av andra halvlek hoppade Adam Ståhl, Albin Ekdal och Zakaria Sawo in, vilket gav stabilitet när BP pressade på för en kvittering. Det har blåst kring Blåränderna, men nu pekar flera faktorer i rätt riktning.
Passet kvar i byrålådan
Det spelades inte bara fotboll på Grimsta IP denna soliga Kristi himmelsfärdsdag. Nere i Malmö väntade en cupfinal med mycket på spel – inte minst för Djurgården. Fjolårets fjärdeplats innebar en eventuell biljett in i 2025 års Europakval, men då krävdes himmelsblå triumf. Storfavoriten var nära flera gånger utan att lyckas och straffar fick fälla avgörandet. Där drog BK Häcken det längsta strået och drömmen om nya blårandiga Europaframgångar får skjutas på till tidigast 2026. I Djurgårdsled har en del supportrar – dock i klar minoritet – lyft den positiva sidan av detta. Den skadefyllda truppen, som fortsatt letar efter formen, kan fullt ut koncentrera sig på Allsvenskan och inget annat. Men då underskattar man vad Europaresorna faktiskt betyder för spelarna och supportrarna. Det är bara att vända sig till en valfri person som var på plats i Luxemburg, Finland, Slovenien, Österrike, England, Island eller Cypern. De här matcher skapar minnen för livet och deras betydelse kan inte överskattas.
IF Brommapojkarna - Djurgårdens IF
Adam Jakobsen
Alex Timossi Andersson
Anton Kurochkin
Daleho Irandust
Davor Blazevic
Eric Bjorkander
Even Hovland
Ezekiel Alladoh
Frederik Christensen
Hlynur Freyr Karlsson
Kaare Barslund
Avbytare
Kamilcan Sever
Kevin Ackermann
Leo Cavallius
Nabil Bahoui
Oskar Cotton
Serge-Junior Martinsson Ngouali
Sion Oppong
Victor Lind
Wilmer Odefalk
Adam Stahl
Albin Ekdal
Alexander Andersson
Atlee Manneh
August Priske
Filip Manojlovic
Isak Alemayehu Mulugeta
Jacob Une Larsson
Jacob Rinne
Kalipha Jawla
Keita Kosugi
Avbytare
Marcus Danielson
Matias Siltanen
Miro Tehno
Santeri Haarala
Theo Bergvall
Tobias Fjeld Gulliksen
Tokmac Chol Nguen
Viktor Bergh
Zakaria Sawo