Kritikstormen mot Axel Rindell och lagens råmärken

Vad har rapporterats gällande hot och hat mot Axel Rindell?

Det är oklart om Axel Rindell läst meddelanden på forum eller fått direktmeddelanden skickade till sig på sociala medier. Falu Kuriren har exempelvis i sin artikel visat skärmdumpar om vad som skrivits om honom på plattformen X. Nedan följer en genomgång av vem som ansvarar för vad som skrivs i forum på internet. 

Användare/inläggsskapare ansvarat själv för sina egna inlägg

I allmänhet ansvarar endast den som begår det egentliga brottet för brott på nätet, precis som i den verkliga världen. Polisen är den myndighet som utreder brott, inklusive de som begås på internet. Användare ansvarar således själva för alla brott som kan begås mot annan såsom exempelvis olaga hot och förtal enligt brottsbalken. Till skillnad mot det brottsliga ansvaret för den som tillhandahåller ett forum, enligt vad som nedan ska framgå, behöver inte brottet var uppenbart för att personen som skrivit meddelandet ska kunna fällas. 

Uppsiktsskyldighet och borttagningsskyldighet för administratören

Enligt lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor har också administratören – den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla – ett särskilt ansvar för det innehåll som publiceras på tjänsten. Lagen syftar till att minska spridningen av olagligt material på digitala plattformar där användare kan kommunicera offentligt, såsom forum, chattar och kommentarsfält. Den ovannämnda lagen kallas BBS-lagen. BBS är en förkortning av den engelska beteckningen på elektroniska anslagstavlor, Bulletin Board System.

Den som ansvarar för forumet måste hålla den uppsikt över tjänsten som skäligen kan krävas med hänsyn till inriktningen och omfattning av verksamheten (jämför 4 § i BBS-lagen). Vid forum som är någorlunda aktiva kan det enligt förarbetena till lagen ställas krav på administratören gör kontroller åtminstone varje vecka.

Endast vid uppenbart olagliga inlägg – som också måste avse något av brotten olaga hot, hets mot folkgrupp, barnpornografibrott, olaga integritetsintrång, uppvigling, olaga våldsskildring, offentlig uppmaning till terrorism eller upphovsrättsintrång – måste meddelandena tas bort (se 5 § i BBS-lagen). Det ska göras så snart administratören fått kännedom om meddelandet och om så inte sker riskerar administratören av forumet ansvar enligt lagen om elektroniska anslagstavlor (jämför 7 § i BBS-lagen). Lagen innebär alltså inte ett ansvar för att granska allt innehåll i förväg, men den kräver aktivt agerande när uppenbart olagligt material upptäcks. 

Om det rör sig om mer tveksamma fall, kan således inte administratören göra sig skyldig till brott. Uppenbarhetskravet har införts bl.a. för att det inte enligt förarbetena till lagen ansetts realistiskt att begära att den som tillhandahåller tjänsten skall kunna ta ställning till svåra juridiska gränsdragningsproblem. Skyldigheterna gäller enbart inlägg i forumet. Länkar till andra webbsidor, som innehåller brottsligt material, berörs inte. Att forum kan ha strängare regler avseende borttagning av meddelanden och utdelande av varningar/avstängningar än vad en moderator är skyldig enligt lag att ta bort är en annan sak och högst naturligt. 

Exempel i rättspraxis 

Högsta domstolen prövade i ett mål år 2007 (se NJA 2007 s. 805 I) huruvida meddelanden som uttalade sig om homosexualitet utgjorde hets mot folkgrupp på ett sådant sätt att en administratör av forumet hade skyldighet att ta bort meddelanden från ett forum enligt BBS-lagen. Inläggen anknöt till innehåll och uppläggning av vissa bibeltexter från Gamla testamentet. Högsta domstolen konstaterade i detta fall att de aktuella meddelandena överskridit gränsen för vad som var lagligen tillåtet, men att de inte uppenbarligen gjort det, varför personen i fråga friades från brott mot BBS-lagen. Meddelanden utgjorde således hets mot folkgrupp men inte på ett sådant sätt att det var uppenbart.

Svea hovrätt dömde den 4 december 2020 i mål B 8432-19 en person för att inte ha tagit bort meddelanden på Facebook-sidan ”Stå upp för Sverige”. Den tilltalade var tillhandahållare/administratör för sidan och hade enligt BBS-lagen ett ansvar för att ha uppsikt över sidan. Personen (den tilltalade) hävdade till sitt försvar att han inte hade möjlighet att kontrollera allt som skrevs i gruppen som då hade 162 000 medlemmar. Två av inläggen som den tilltalade åtalades för att inte ha tagit bort hade lämnats i en diskussionstråd om ett visst folkslag som den tilltalade själv startat. Hovrätten tryckte på att det var ett diskussionsforum som var öppet för vem som helst, att det tidigare förekommit rasistiska yttranden och att diskussionsämnena till sin natur varit sådana att det funnits en risk för hets mot folkgrupp. På grund härav hade det krävts av den som ansvarade för forumet att inom rimlig tid gå igenom meddelandena eller på något annat sätt vidta någon aktiv åtgärd avseende meddelandena. Genom att inte gå igenom dem hade den tilltalade enligt hovrätten av grov oaktsamhet underlåtit att ta bort meddelandena.